Test: Mercedes-Benz GLE 450 d

Om din son eller dotter håller på med hästsport så avundas jag dig. Inte för stalldoften, utan helt enkelt för din legitima ursäkt att äga en bil som Mercedes-Benz GLE 450 d.

Den snabba utvecklingen av elbilar gör det svårt att komma på bra ursäkter för att inte gå över till eldrift. På samma sätt är det nästan omöjligt att försvara en hopplös diesel-dinosaurie med sex ben i carporten om du inte behöver något att bogsera.

Mercedes-Benz GLE 450 d drar 2 700 kg, och om du har både kassaflödet och en bra ursäkt förtjänar den din uppmärksamhet.

Bättre än farfar

Mercedes-Benz påstod sig ha uppfunnit premium-SUV:n med sin M-Klass som såg dagens ljus 1997. En bra historia som kunde ha varit bättre om den första M-Klassen hade varit bättre byggd och mindre bristfällig.

Konkurrenterna fick snabbt upp ögonen för den nya och dyra klassen, vilket är anledningen till att M-Klass snabbt blev omkörd av BMW X5, Porsche Cayenne och Volvo XC90.

Lyckligtvis är den första M-Klassen tre generationer gammal och namnet har ändrats till GLE. Den fjärde generationen lanserades 2019 och var omedelbart värdig den klass som farfar M skapade. Här med tre sätesrader, två 12,3-tumsskärmar och överlag gedigen Mercedes-statur.

Och där slutar historien

Året är 2024 och Mercedes-Benz GLE har fått en diskret men fräsch facelift med en ny grill, nya luftintag och nya strålkastare. Inuti finns nu den senaste versionen av det trevliga MBUX-infotainmentsystemet tillgängligt, men tyvärr också den nya pekknappstunga Mercedes-ratten.

På drivlinefronten kommer GLE nu med mildhybrid i alla varianter som inte redan var elektrifierade. Testbilen, en dieseldriven GLE 450 d med sex cylindrar, körs med ett symboliskt kraftskott i form av en 48V generator som ger dieselhackaren lite extra kraft utan att själv kunna driva något.

En perfekt passform

Mercedes-Benz GLE finns tillgänglig med fyra, sex och åtta cylindrar. Plug-in hybrid-varianterna körs med två 2-liters radmotorer (bensin och diesel) med fyra cylindrar och elassistans med ett 31,2 kWh-batteri. I andra änden av skalan finns brutus, GLE 63 AMG, med 612 vrålande V8-krafter.

Men det är någonstans däremellan som allting hänger ihop. Mercedes-Benz bygger också 6-cylindriga radmotorer, två bensinmotorer för GLE 450 och 53 AMG, och en dieselmotor för GLE 450 d. Mercedes-Benz må ha en otrolig förståelse för plug-in hybridteknik, men det politiskt inkorrekta kraftverket i 450 d passar GLE som handen i handsken.

Det är en kraftfull och kompromisslös motor som med sina 750 Nm drar som ett godslokomotiv utan att ge mer än ett tillfredsställande grymtande. Inte nog med det, den fungerar också otroligt bra tillsammans med den 9-växlade automatlådan.

Tro det eller ej, men elektrifieringen förtjänar faktiskt en stor del av äran för denna symbios mellan motor och transmission. De 20 elektriska hästarna fungerar som en fredsmäklare mellan de två och tar bort varje antydan till klumpighet vid start. Även med start-stopp-funktionen aktiverad.

Komfort framför allt

Det är frestande att kliva in i Mercedes-Benz GLE 450 d bara för att höra den döende hymnen från en dieseldriven toppmodell. Men det är inte dessa kraftsprång som GLE gör bäst. Det är de långa sträckorna som den utmärker sig på – särskilt med luftfjädringen som testbilen är utrustad med.

Visst, luftunderredet måste köpas till i utrustningspaket, men då får du också en nivå av förfining som är svår att slå. En luftfjädring är inget säkert framgångsrecept, men om du vill känna hur man gör det rätt är GLE ett bra ställe att börja på.

Mercedes-Benz GLE 450 d jämnar ut ojämnheter och förvandlar sin rejäla tyngd till stabilitet på motorvägar och landsvägar. När vägarna börjar bli mer kurviga blir dock vikten lite klumpig och inte ens Mercedes-Benz lyckas böja fysikens lagar, vilket gör GLE till en tung koloss på roliga bakvägar. Detta trots en styrning som i övrigt är riktigt fint avvägd.

Den tysk-amerikanska mysigheten

Den sista referensen till farfar M-klass är att den lanserades specifikt med den amerikanska marknaden i åtanke – och därför också byggdes på den sidan av dammen. GLE byggs fortfarande i USA idag, men lyckligtvis tyder allt på att amerikanerna har fått mer än en tysk kvalitetskurs.

Mercedes-Benz GLE är utrustad med en kupé som är lika delar mjuk och tålig. Det finns mindre än hälften så mycket repig plast som du hittar i de elektriska EQ-modellerna, och bortsett från pekplattan i mittkonsolen, som är en kvarleva från tiden före pekskärmar, är den också ganska modern. Detta tack vare det nya MBUX-systemet bakom skärmarna.

Det finns värme och kyla i kopphållarna och värme i baksätet, som också är elektriskt justerbart. Den andra sätesraden är en bra plats att sitta på, medan den tredje raden bör reserveras för de allra yngsta eller för korta utryckningsresor. Med den tredje sätesraden uppfälld bör passagerarna begränsa sitt bagage eftersom det tar upp mycket plats i bagageutrymmet på 630 liter.

Priset?
Mercedes-Benz GLE 450 d börjar på 931 000 kronor och det är före luftfjädring, äkta läder och elektriskt justerbara baksäten. Men det är inte så att du får mycket billigare från konkurrenterna. Tvärtom.

Audi Q7 var tills nyligen endast tillgänglig som plug-in hybrid – men nu är den inte tillgänglig alls eftersom ytterligare en facelift är på väg. Volvo erbjuder också sin XC90 endast som plug-in-hybrid. Om du vill ha en dieselchopper är den enda stora konkurrenten BMW X5 med sin 3-liters radsexa.

För enkelhetens skull avslutar jag där jag började. Om du har turen att ha en häst, då är Mercedes-Benz GLE 450 d den du ska välja. Den får dra 800 kg mer än den dieseldrivna X5. Plug-in-hybridversionen av X5 får dra motsvarande 2 700 kg – men den har inte sju säten som GLE!

Oavsett vilken ursäkt du har för att välja denna dieseldröm till Mercedes-Benz, så är det värt det. För den är vad den är när den är som bäst.