Volvo-ikonen Pehr G Gyllenhammars, 84, karriär som krönikör i USA rullar vidare.
Nu gör PG debut i CNN – och går till attack mot orättvisa direktörslöner.
– Den mänskliga benägenheten för girighet kan aldrig utrotas, men företagsmekanismen som skapar möjlighet för individer att göra en massförmögenhet kan och måste förändras om USA hoppas behålla de värden som landet byggdes på, skriver Gyllenhammar.
Nyligen skrev Pehr G Gyllenhammar en krönika i branschtidningen Automotive News om Volvos elektrifiering. Enligt PG:s analys är det ett vågspel som innebär ”allt eller inget” att satsa allt på elektrifiering, men samtidigt rätt långsiktiga strategi för Volvo.
Nu är det dags för nästa epos för den ännu skarpsinnige Gyllenhammar som på 1980-talet var Sveriges mest beundrade man nio år i rad. Gyllenhammar har skrivit en lång krönika om orättfärdigt höga direktörslöner. I anslutning till CNN-krönikan avslöjas det också att Gyllenhammar släpper sina memoarer ”Character is Destiny” i maj nästa år.
Gyllenhammar inleder med att skriva att hans lön som Volvo-direktör var modest jämfört med dagens standard, och att han inte fick någon gyllene fallskärm när han slutade. Och onekligen ligger det något i det Gyllenhammar skriver. Han hade en inkomst på 10,6 miljoner kronor 1993. Det motsvarar 14,6 miljoner i dagens penningvärde. Sedan Gyllenhammars tid har Volvo splittrats upp i flera bolag. En av hans efterträdare är Martin Lundstedt som är vd för Volvo Group, hans lön i fjol var 27,2 miljoner. Håkan Samuelsson som är vd för personbilsdelen tjänade 19,5 miljoner kronor förra året.
PG väljer att lämna Volvos löner i dag därhän, men går till attack mot de abnormt höga direktörslönerna i USA. Den allra högst betalde vd:n i USA är enligt New York Times Teslas Elon Musk som tjänade över två miljarder kronor förra året, dock är hela ersättningen i optioner.
– Amerikanska vd:ars inkomster har ökat med svindlande 940% sedan slutet av 1970-talet, medan arbetstagarnas ersättning har ökat drygt 11% under samma period, enligt en ny analys. Genom detta kommer ett företags verkställande direktör att i genomsnitt tjäna 278 gånger beloppet för en arbetare i hans eller hennes företag.
Även om Pehr G Gyllenhammar hade för tiden ansenliga löner som Volvodirektör fram till 1993 så säger han att hans mål aldrig var att berika sig, utan att göra ett bra jobb för företaget, aktieägarna och arbetarna.
– Idag är inkomstskillnaden så ojämlik att det för många inte kan motiveras, inte bara på grund av enorma summor, utan för att dessa uppblåsta löner ofta inte är relaterade till meriter eller prestationer.
Gyllenhammar spår att de ojämlika lönerna kommer att bli en stor valfråga inför presidentvalet. Och han har en lösning – i form av straffskatter för företag som betalar orimliga direktörslöner.
– Företagsskatt kan påföras till företag som upprätthåller extrema inkomstskillnader, men företagen kan välja att helt enkelt betala påföljderna snarare än att minska verkställande löner…Den mänskliga benägenheten för girighet kan aldrig utrotas, men företagsmekanismen som skapar möjlighet för individer att göra en massförmögenhet kan och måste förändras om USA hoppas behålla de värden som landet byggdes på.
