Vid ett första ögonkast sÄg Volvos nykomling ut ungefÀr som vanligt. Klossig och kantig skulle en Volvo vara. Men under skalet var 850 GLT femcylindrig, framhjulsdriven och förbluffande Àrtig att köra.
Tjugofem, dÄ har man redan klarat av de viktigaste milstolparna: bli byxmyndig, ta körkort och köpa sprit pÄ Systembolaget. Vad betyder egentligen tjugofem?
Jan Wilsgaard, Volvos lÄngvarige chefsdesigner, hade redan hunnit gÄ i pension nÀr Volvo 850 GLT visades för allmÀnheten i juni 1991. Han hade ju faktiskt varit med Ànda sedan tidigt femtiotal och legat bakom vÀlkÀnda nyllen som Amazon, 140/240-serierna och lyxcontainern 760 GLE. Wilsgaards arv var djupt rotat i nya Volvo.
SÄ försiktig var formgivningen att det var lÀtt att missta 850 för 740, Volvos storsÀljande tegelsten som med gjutjÀrnsmotor och stel bakaxel ivrigt försökte klamra sig kvar vid ett nittonhundratal i upplösning. Det var inte förrÀn man tog plats bakom ratten som den stora förÀndringen gav sig tillkÀnna.
Först motorljudet, ett ivrigt purrande i stÀllet för det plÄgade skrik man var van vid. Sedan vÀgupptrÀdandet, plötsligt svÀngde Volvo nÀr man bad om det, snarare Àn att hÀva sig trött över framhjulen och stöna sig genom kurvan. Kunde det verkligen vara sÄ hÀr kul att köra Volvo?
Det mÀrktes direkt att Volvo hade tagit körupplevelsen pÄ allvar i utvecklingsarbetet av den nya 850 GLT. Den femcylindriga aluminiummotorn inte bara lÀt trevligt, den svarade pÄ gas och ville gÀrna varvas ur. NÀr sedan Turbo- och T5-R-modellerna följde de kommande Ären etablerade sig Volvo som familjefaderns favoritbil. Och med Rickard Rydell som dragplÄster i standardvagnsracing befÀste Volvo den positionen.
Nu har det alltsÄ gÄtt 25 Är sedan Volvo kastade av sig arvet av PV. Och med det följer att 850 numera fÄr lov att sterilisera sig pÄ sjukhus, se alkoholreklam och adoptera. NÀsta stora steg, det blir Älderspensionen. Grattis Volvo 850!
Foto: Renault
redaktoren@bytbil.com
