Stiftelsen VINCI Autoroutes tillsammans med opinionsundersökningsinstitutet IPSOS frågade ut 13 600 européer om deras körvanor, och vad de anser om sina grannars kunskaper och färdigheter i trafiken. Här är några av svaren och slutsatserna.
Det blev en blandning av svar, en del väntade liksom några ögonbrynhöjare. Frågor som ställdes var bland annat ”Hur bedömer de sitt eget och andra förares uppförande vid ratten?” och ”Vilka goda och dåliga vanor har man vid ratten?”.
Just när det gäller frågan om ansvarsfulla förare rankas de blågula förarna bäst, européerna anser enhälligt att svenskarna är de mest ansvarsfulla bilförarna (37 %) vilket är bra mycket högre än de till exempel tyska förarna (25 %) eller britterna (12 %).
Gällande sin egen bilkörningsförmåga har svenskarna ett gott självförtroende, hela 79 procent anser sig som mycket goda bilförare, snittet i hela Europa ligger på 77 procent. Dessutom använder så gott som samtliga svenskar (98 %) minst ett positivt adjektiv för att beskriva sitt eget uppförande vid ratten: «uppmärksamma» (76 %), «lugna» (59 %), «hövliga» (32 %).
Däremot är vi betydligt mindre imponerade av bilförarna i övriga Europa. Att våra grannar är «stressade» (65 % – en rekordsiffra i Europajämförelse) och «oansvariga» (32 %). Några (20 %) anser trots allt att andra förare är «uppmärksamma» och «hövliga».
Men, det kommer alltid ett men, så erkänner hela 94% av svenskarna att de kör lite fortare än hastighetsgränsen, jämfört med 90% i snittsiffran. Eller är vi bara lite mer ärliga när vi svarar?
Att vi sen bor i ett glesbebott land hjälper inte till att hålla säkerhetsavstånden. Hela 75% uppger att de tydligen tycker att det är så trångt att de inte kan hålla avstånd. Dock skulle det vara intressant att se skillnaden mellan tätort och landsort på den punkten. Den gamla klassiska ramsan ”ettusen ett, ettusen två, ettusen tre …” får nog prioriteras högre i körskolemanualen framöver.
Här några siffror på att vi kanske inte alltid uppför oss exemplariskt:
94 % av de svenska bilförarna medger att det händer att de kör lite fortare än hastighetsgränsen (Förändring jämfört med 2015 års enkät: -1 procentenhet), jämfört med europeiska snittsiffran 90 %.
75 % respekterar inte säkerhetsavstånden, jämfört med den europeiska snittsiffran 63 %.
60 % glömmer blinkers när de kör om eller byter riktning (-1 procentenhet), jämfört med den europeiska snittsiffran 58 %.
51 % kör i mittfilen på motorvägen trots att högerfilen är fri (-1 procentenhet), jämfört med den europeiska snittsiffran 55 %.
45 % glömmer att sakta ned i närheten av vägarbeten (-5 procentenheter), jämfört med den europeiska snittsiffran 53 %.
18 % säger sig ibland köra i motorvägens säkerhetsfil (+3 procentenheter, jämfört med den europeiska snittsiffran 10 %.
14 % glömmer att använda säkerhetsbältet, jämfört med den europeiska snittsiffran 22 %.
Men vi är hövliga bakom ratten i alla fall, se här några exempel:
29 % av de svenska förarna erkänner att det hänt att de förolämpat andra bilförare (-1 % jämfört med förra årets enkät), en bra bit under den europeiska snittsiffran 54 %.
30 % tutar i onödan (+1 procentenhet), jämfört med den europeiska snittsiffran 47 %.
32 % kör medvetet för nära en framförvarande som har irriterat dem, jämfört med den europeiska snittsiffran 30 %. Det var ju inte så bra i och för sig.
27 % kör om till höger på motorvägen, jämfört med den europeiska snittsiffran 30 %.
11 % stiger ur bilen för att diskutera med en annan förare (+2 procentenheter), jämfört med den europeiska snittsiffran 16 %.
Undersökningen har även kommit fram till fler slutsatser, som till exempel det här med telefon vid ratten:
– Användningen av mobiltelefon vid ratten förblir hög i Sverige: 44 % av förarna säger att de ringer när de kör utan hands-free (-4 procentenheter), jämfört med den europeiska snittsiffran 32 %. Än mer oroande är att en fjärdedel av de svenska bilförarna, 29 % jämfört med den europeiska snittsiffran 25 %, skickar och läser SMS och/eller e-post vid ratten. Dessutom är svenskarna mest emot ett totalförbud att använda mobiltelefon vid ratten (63 % önskar ett förbud jämfört med den europeiska snittsiffran 74 %).
– Mycket paradoxalt med tanke på att de svenska bilförarna anser att bristande uppmärksamhet vid ratten är en av huvudorsakerna till dödsolyckor i trafiken, lika stor som att köra påverkad av alkohol eller droger.
Dåsighet vid ratten är också viktiga frågor, och svar, se här:
– Var fjärde svensk anser att man kan köra bil trots att man är trött. Ett resultat som ligger under den europeiska snittsiffran (29 %). Vissa förutfattade idéer om hur man kan bekämpa dåsighet vid ratten är dessutom djupt rotade bland de svenska bilförarna: En del anser – helt felaktigt – att det hjälper att småäta (37 %), eller ännu värre, tycker att tala i telefon vid ratten (17 %) gör att man håller sig vaken. För övrigt erkänner nästan en fjärdedel av svenskarna (24 %) att de redan slumrat till ett par sekunder vid ratten och 16 % säger sig ha kört ut i säkerhetsfilen eller i vägrenen därför att de varit ouppmärksamma eller slumrat till.
– Vid längre sträckor säger sig svensken rasta efter 3 timmar och 12 minuter i snitt, en bra bit över de två timmar som rekommenderas. Även om de visar sig särskilt ansvarskännande med att byta förare under körningen (77 % jämfört med den europeiska snittsiffran 70 %), är det få svenskar som brukar ta paus för att sova, 48 %, jämfört med den europeiska snittsiffran 56 %.
Stiftelsen VINCI Autoroutes för ansvarsfull bilkörning bildades i februari 2011 och verkar samtidigt som laboratorium, observatorium och informationsverktyg i kampen mot otrygghet i trafiken. Stiftelsens mål är att medverka till att förändra uppförandet i trafiken och hjälpa bilförare att agera för sin egen säkerhet.
Foto: VINCI Autoroutes
redaktoren@bytbil.com
