En ny skattechock på etanol slår igenom om ett år.
EU tvingar Sverige att införa skatt på biodrivmedel.
Skatten innebär att en liter etanol kommer att kosta över 20 kr.
För bara några dagar sedan gjorde miljöpartiets språkrör, finansmarknadsministern Per Bolund, utspelet om att bilar i Sverige ska få bidrag för att byggas om till etanoldrift. Han fick stöd av både etanolproducenter och verkstäder som vill bygga om bilar.
Nu visar det sig att de som bygger om sina bilar kommer att drabbas av en skattechock om bara ett år, enligt Ekot i Sveriges Radio.
Sverige har haft ett undantag från EU-reglerna om skatt på biobränslen, vid årsskiftet 2020/2021 försvinner skattebefrielsen och enligt vad BytBil erfar har inga försök gjorts från svensk sida om att förlänga undantaget.
Konsekvensen är att biodrivmedel som etanol och HVO får en chockhöjd energi- och koldioxidskatt då de ska beskattas på samma sätt som fossila drivmedel.
För en liter etanol kan det innebära en höjning med cirka 8 kronor, till över 20 kr litern. Bilarna drar dessutom 20-50 procent mer etanol, så milkostnaden börjar närma sig 30 kr. Även miljödieseln HVO verkar drabbas av chockhöjningen. Om HVO100 beskattas som vanlig diesel blir priset vid pump cirka 27 kr.
Få eller ingen bilägare kommer att ha råd att tanka etanol eller HVO100 efter skattechocken. Följden är att Sverige får svårare att klara sina klimatmål. Många bussbolag i Sverige har dessutom satsat miljardbelopp på att köpa in etanoldrivna bussar som blir extremt dyra att köra med.
– Det kommer bli svårare. Skulle skattebefrielsen försvinna så skulle utsläppen inte minska i den takt som behövs för att nå 70 procent minskade utsläpp från inrikes transporter till 2030, säger Jenny Näslund, handläggare på Energimyndigheten, till Sveriges Radios Ekot.
EU vill styra bort produktionen av biodrivmedel till andra generationens bränsle, som görs på sopor i stället för matråvaror. Men miljöprofessorn Pål Börjesson vid Lunds Universitet är kritisk och menar att det är långt till att all åkermark behövs till mat.
– Det är ingen större skillnad mellan första och andra generationens biodrivmedel i dagsläget. I ett längre perspektiv när vi kanske behöver allt mer åkermark för livsmedelsproduktion då kan bilden bli en annan. Men det är ganska långt dit, säger han till Ekot.
