Regeringen vill se ett förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar om tio år.
Det gör motorjournalisten Robert Collin förbannad.
– Miljöpartiet hatar bilar på alla sätt. Deras mål är att vi alla ska cykla och åka kollektivt, och sossarna vågar inte sätta ner foten, säger han.
Den senaste veckan har både Isabella Lövin och Per Bolund från Miljöpartiet presenterat en offensiv plan för när fossila drivmedel ska ha fasats ut. Isabella Lövin förklarade i veckan:
– Att ignorera forskarnas ihärdiga varningar vore totalt ansvarslöst. Sverige kan gå före och visa att en fossilfri värld inte bara är möjlig utan även gynnar vårt välstånd och våra företag. Det är unikt att Sverige nu går fram med en handlingsplan det grundläggande greppet att klimathänsyn ska finnas med i allt vi gör i samhället, sade Lövin bland annat.
Nu ska ett förbud att sälja nya bensin- och dieselbilar från och med år 2030 utredas, efter en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
– Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland, sa finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund.
Motorjournalisten Robert Collin menar att politikerna ser problemet med ett alltför snävt stockholmsperspektiv:
– Dieseln är ett litet problem på Hornsgatan i huvudstaden, men noll problem utanför tullarna. Det går inte att mäta kväveoxidutsläppen i glesbygden.
– Och hur ska den gröna skatteväxlingen gå till? Ska många på glesbygden betala mindre skatt på sin låga lön men mer för bränsle trots att de behöver åka 20 mil till sjukhuset?
Robert Collin är förvånad över att politikernas senaste utspel inte mötts av högljudda protester.
– Men de flesta är väl rädda att säga ifrån, då stämplas man som klimatförnekare. Inte ens bilindustrin vågar öppet kritisera de här planerna.
– För mig är det tydligt att Miljöpartiet hatar bilar på alla sätt, och de hatar även elbilar. Deras mål är att vi alla ska cykla och åka kollektivt. Och socialdemokraterna vågar inte sätta ner foten, för då skulle det bli regeringskris och sossarna skulle tappa makten för all framtid.
Regeringens utredning kommer att ledas av Sven Hunhammar från Trafikverket, som ska lämna sina förslag senast den 1 februari 2021.
LISTAN – ÅTGÄRDERNA SOM HAR STÖRST PÅVERKAN FÖR BILÄGARE OCH BILISTER (totalt finns 132 punkter)
1. All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.
4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etapp-målet till 2030 nås.
6. En omfattande skattereform genomförs som bl.a. ska bidra till att klimat- och miljömål nås.
7. En kraftfull grön skatteväxling genomförs med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka.
40. Sverige driver på inom EU för att stärka förutsättningar för hållbar batteriproduktion och -utveckling.
43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.
61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.
62. Regeringen har förtydligat att det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet, där målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska minska med minst 70 procent till 2030 har gjorts till ett etappmål. En uppföljning av att dessa förändringar får önskat genomslag ska genomföras.
68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer.
71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stödjer konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster.
72. Det ska analyseras hur regelefterlevnaden av miljözoner ska säkerställas.
78. Reglerna för förmånsvärdet för bilar bör, utöver styrningen mot mer miljöanpassade bilar, spegla principen om neutral beskattning mellan förmån och kontant lön.
79. Ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag ska införas.
80. Skatteverket bör bedöma omfattningen av felaktigheter när det gäller redovisning av förmån av parkering vid arbetsplatser.
82. Skatteregler ska utformas så att de underlättar för cykelpendling.
88. Ett stöd för laddinfrastruktur längs större vägar införs för att täcka de vita fläckar där laddinfrastruktur annars inte kommer till stånd.
89. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att bl.a. påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet.
90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer.
91. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera incitament för övergång till landström i hamnar, t.ex. genom att genom att införa miljözoner.
98. Förändrade regler för fordonsskatt börjar tillämpas; det högsta uppmätta koldioxidvärdet, istället för det lägsta, ska användas från 2020.
99. En översyn av bonus–malus-systemet genomförs under 2020 för att förstärka och förenkla systemet.
101.Sverige driver på för att EU:s koldioxidkrav på lätta fordon skärps i samband med översynen av systemet 2023.
102.En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU.
103.Premier för miljöfordon ska ses över så att de aktuella fordonen i högre utsträckning blir kvar i Sverige. Det är dock viktigt att eventuella regeländringar är förenliga med EU-rätten, bidrar till ökad nationell klimatmåluppfyllelse och inte leder till oproportionerlig administration.
104.Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta.
105.Sverige stödjer i den pågående förhandlingen av Eurovinjettdirektivet principen om att förorenaren får betala genom pris på koldioxidutsläpp.
106.Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022.
107.Ett nytt miljöstyrande system för beskattning av tunga fordon ska utredas.
108.Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. Staten ska vara föregångare i att minska växthusgasutsläppen från transporter
109.Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas.
112.En ny miljöbilsdefinition ska beslutas som följer regelverket för bonusbilar och som styr vilka bilar staten ska köpa in.
Källa: Regeringen.se
