Stora förändringar väntar Sveriges bilister de närmaste åren för att vi ska klara miljömålen.
Många av de 132 åtgärderna i regeringens nya klimatpolitiska handlingsplan får stora konsekvenser för bilägare – BytBil har sammanställt de viktigaste.
– Klimatkrisen är ett allvarligt hot mot välstånd och trygghet i världen om vi inte tar oss ur fossilberoendet och bygger miljömässigt hållbara samhällen. Att ignorera forskarnas ihärdiga varningar vore totalt ansvarslöst, säger miljöminister Isabella Lövin.
Här är några av åtgärderna i regeringens nya klimatpolitiska handlingsplan som kommer att få stor påvårkan på bilägare och bilister:
• Förbud mot att sälja bensin- och dieselbilar efter 2030, nu tillsätts en utredning om hur det ska genomföras.
• Ökade miljöskatter genom en omfattande grön skatteväxling.
• Dyrare tjänstebilar – förmånsbilar jämställs med kontant lön.
• Nytt reseavdrag som jämställer bilåkande med kollektivtrafik.
• Skatteregler ska utformas så att de underlättar för cykelpendling.
• Sverige driver på för att EU:s koldioxidkrav på lätta fordon skärps 2023.
• Förändrade regler för fordonsskatt börjar tillämpas; det högsta uppmätta koldioxidvärdet, istället för det lägsta, ska användas från 2020.
• En översyn av bonus–malus-systemet genomförs under 2020 för att förstärka och förenkla systemet.
Miljöminister Isabella Lövin presenterade förslagen som en del av den klimatpolitiska handlingsplanen i går. Totalt är det 132 åtgärder som ska göra att Sverige blir ledande på att minska utsläppen.
– Att ignorera forskarnas ihärdiga varningar vore totalt ansvarslöst. Sverige kan gå före och visa att en fossilfri värld inte bara är möjlig utan även gynnar vårt välstånd och våra företag. Det är unikt att Sverige nu går fram med en handlingsplan det grundläggande greppet att klimathänsyn ska finnas med i allt vi gör i samhället, säger miljö- och klimatminister samt vice statsminister Isabella Lövin.
Alla samhällssektorer ska nu bidra till att Sverige senast 2045 inte släpper ut några växthusgaser alls till atmosfären. Bilismen är en av de sektorer som kommer att påverkas mest.
LISTAN – ÅTGÄRDERNA SOM HAR STÖRST PÅVERKAN FÖR BILÄGARE OCH BILISTER (totalt finns 132 punkter)
1. All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.
4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etapp-målet till 2030 nås.
6. En omfattande skattereform genomförs som bl.a. ska bidra till att klimat- och miljömål nås.
7. En kraftfull grön skatteväxling genomförs med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka.
40. Sverige driver på inom EU för att stärka förutsättningar för hållbar batteriproduktion och -utveckling.
43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.
61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.
62. Regeringen har förtydligat att det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet, där målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska minska med minst 70 procent till 2030 har gjorts till ett etappmål. En uppföljning av att dessa förändringar får önskat genomslag ska genomföras.
68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer.
71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stödjer konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster.
72. Det ska analyseras hur regelefterlevnaden av miljözoner ska säkerställas.
78. Reglerna för förmånsvärdet för bilar bör, utöver styrningen mot mer miljöanpassade bilar, spegla principen om neutral beskattning mellan förmån och kontant lön.
79. Ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag ska införas.
80. Skatteverket bör bedöma omfattningen av felaktigheter när det gäller redovisning av förmån av parkering vid arbetsplatser.
82. Skatteregler ska utformas så att de underlättar för cykelpendling.
88. Ett stöd för laddinfrastruktur längs större vägar införs för att täcka de vita fläckar där laddinfrastruktur annars inte kommer till stånd.
89. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att bl.a. påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet.
90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer.
91. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera incitament för övergång till landström i hamnar, t.ex. genom att genom att införa miljözoner.
98. Förändrade regler för fordonsskatt börjar tillämpas; det högsta uppmätta koldioxidvärdet, istället för det lägsta, ska användas från 2020.
99. En översyn av bonus–malus-systemet genomförs under 2020 för att förstärka och förenkla systemet.
101.Sverige driver på för att EU:s koldioxidkrav på lätta fordon skärps i samband med översynen av systemet 2023.
102.En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU.
103.Premier för miljöfordon ska ses över så att de aktuella fordonen i högre utsträckning blir kvar i Sverige. Det är dock viktigt att eventuella regeländringar är förenliga med EU-rätten, bidrar till ökad nationell klimatmåluppfyllelse och inte leder till oproportionerlig administration.
104.Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta.
105.Sverige stödjer i den pågående förhandlingen av Eurovinjettdirektivet principen om att förorenaren får betala genom pris på koldioxidutsläpp.
106.Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022.
107.Ett nytt miljöstyrande system för beskattning av tunga fordon ska utredas.
108.Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. Staten ska vara föregångare i att minska växthusgasutsläppen från transporter
109.Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas.
112.En ny miljöbilsdefinition ska beslutas som följer regelverket för bonusbilar och som styr vilka bilar staten ska köpa in.
Källa: Regeringen.se
