Visst är Ford Focus även i sin tredje generation en trivsam bil att köra och färdas i, men det finns många attraktiva alternativ.
Det kan vara svårt att förstå i dag, men 1998 var Ford Focus en designrevolution. Böjda ytor växlades med skarpa kanter och tvära avslut. Hela hållningen hade något av tapir över sig, med högrest rygg och spetsig nos.
Designspråket hade till och med ett namn, ”New Edge”, och det tillkom under den franske designchefen Claude Lobo. Redan året innan, 1997, hade Lobo förvärmt publiken med första generationen Ford Ka. Men Ka var en solitär i familjen och hade ingen föregångare att trampa efter, eller på.
Det hade däremot Focus. Den ersatte bilen som under flera årtionden haft rollen av den timida kamreren med glanspolerat hålslag och alla pappersgem sorterade i färgordning: Ford Escort.
Ford Motor Company
Visserligen hade Ford tagit ut svängarna redan på 1980-talet med Sierra och Scorpio, men Escort hade förblivit en tam gestalt. Därför var Focus djärv, även om den i dag knappast framstår som utmanande över huvud taget. (Sedan dess har vi som bekant fått bilar som BMW 7-serie E60, Nissan Juke, Toyota CH-R och tre generationer knasiga Honda Civic – bland annat!)
Allt det där fick jag stå och babbla om i ett inslag i TV4 Nyheterna, där reportern Lennart Modig intervjuade mig vid Focuslanseringen på bilsalongen i Genève. Det är det klokt nog ingen som minns, och jag lovar att aldrig mer påminna om saken.
Måhända var det så att Ford gick ett steg för långt med första generationen Focus. Åtminstone tyder den andra generationens (2005–2011) design på det. ”Tvåan” blev nämligen inte bara större (17 centimeter på längden och 14 på bredden!) utan flyttade tillbaka in i kontorsrummet med de väldammade lysrörsarmaturerna. Allt det frivola var borta.
Ford Motor Company
Dess bättre fanns en hel del av ur-Focus köregenskaper i behåll. Den stora grejen med första Focus var nämligen inte dess design utan styrkänslan och bilens väguppträdande. I jämförelse var dåtidens Volkswagen Golf förvånansvärt degiga skapelser. Det skulle ändras några år senare, när Volkswagen enligt ryktet norpade en stor del av de ingenjörer som åstadkommit piggelinkänslan i Focus.
När den tredje generationen Focus började säljas som årsmodell 2011 var de inte någon primus i klassen längre. Golf hade kvicknat till ur sin slummer och flera konkurrenter hade hunnit vässa sig rejält. Focus framstod som i bästa fall skapligt up to date.
Karossvarianterna är tre- eller femdörrars halvkombi, kombi och fyrdörrars sedan. Någon ”plåtcabriolet” har inte dykt upp, vilket väl tyder på att marknaden för dylika mojnat sedan hysterin på 00-talet.
Till saken hör att Focus III utvecklades som världsbil. Dittills hade den amerikanska kontinenten haft sin egen Focus, men från och med 2011 var det samma bil på båda sidorna Atlanten (om än givetvis med lokala anpassningar som vissa motoralternativ, fjädringsinställningar etc). Att göra en bil för hela världen bruka kunna förvandla de bästa intentioner till blask.
Volkswagen AG
Trean var bara marginellt större jämfört med tvåan och fick ett nytt formspråk som ändå anslöt tajt till dåvarande Fordideal. Någon på designavdelningen hade fått i uppdrag att mixtra med bakljusens form, någon annan hade somnat över ritbordet när skulle fronten skulle bli till. ”Kinetic design” heter det nya tilltalet.
Focus 2011 var skapligt rymlig, skapligt bekväm, skapligt körglad och med den märkestypiska, lite svullna inredningsstil som man antingen finner ombonad och trivsam eller alltför ryschpyschig.
2014 uppdaterades modellen rejält med helt ny front (säg hej till Aston Martin-grillen!) samt städad interiör där en stor pekskärm ersatte en hel del av knapparna. Det är den stilen som gäller än i dag, men under 2018 väntas en ny generation Focus begå premiär.
Generation tre har funnits med en stor mängd motoralternativ. Bensinmodellerna har främst varit 1,6-liters med 85, 105 och 125 hästkrafter. Men på senare år har de så kallade Ecoboostmotorerna tagit över i form av en trecylindrig enliters på 125 hästkrafter och en 1,5-liters fyra på 150 hästkrafter.
Ford Focus var på 2000-talet poppis med etanoldrift och en sådan version (med 120 hästkrafter) har funnits även i generation tre, men av naturliga skäl stått för en obetydlig försäljning. Även en gasdriven (LPG, 117 hästkrafter) har skymtat. Men framför allt har det varit dieselmotorer enligt de senaste årens dogm. Det har funnits 1,6-liters på 95 eller 105 hästkrafter och 2,0 med 140 eller 163.
Ford vore inte Ford om det inte dessutom fanns några hårdgrillade pepparstekar också. Redan 2012 dök verisonen kallad ST upp med fyrcylindrig tvålitersturbo på 250 hästkrafter. Starkare än ST generation två, men inte med samma kurrigt mysiga karaktär. ST 2006–2011 hade nämligen Volvos femcylindriga 2,5-litersturbo på 225 hästkrafter. Den motorn ramlade även ur pepparkvarnen för toppversionen RS med 300 hästkrafter (som ändå bara var framhjulsdriven!).
Ford Motor Company
Men när Ford sålt Volvo till Geely (2010) var det alltså slut på femcylindrig fräsighet. Därmed har även den senaste generationen RS, lanserad 2016, fyra kannor och två liters volym. Men de har jagats upp till 350 hästkrafter och glädjande nog har RS alltjämt en manuell växellåda.
Vad mer är: senaste RS är fyrhjulsdriven och har ett speciellt ”driftingläge” där kraften går mest till bakhjulen. Hejdlöst roligt. Mindre glädjande är de kvalitetsproblem som Focus III dragits med. Först och främst handlar det om växellådan av dubbelkopplingstyp. Den har främst suttit i Ecoboost-versionerna och det är varianten med torrkoppling som strular. Ford har försökt åtgärda problemen, men av allt att döma är de svåra att helt få bukt med. Rådet är att undvika Focus med Powershift-lådan.
2015 ersatte Ford torrkopplingen med en våtkoppling. Kolla vilken version som finns i ditt tilltänkta objekt. Det har även rapporterats att enliters Ecoboostmotorn kan läcka kylarvätska. Kolla noggrant att det åtgärdats på garantin.
Kopplingen är en svag punkt även med manuell växellåda. Småskräpig detaljkvalitet, gnekande inredningar och allmänt snabbt förfall hör dess värre också till bilden av Ford Focus. När Focus debuterade fick den högsta betyg (fem stjärnor) av Euro NCAP. Sedan dess har flera aktiva säkerhetssystem tagit plats.
Om det är en problemfri och duglig vardagsbil som är målet kanske någon japansk bil i samma storleksklass är ett tryggare val (Mazda 3, Toyota Auris eller Honda Civic exempelvis). För Forden talar att den är mer ombonad och på vissa sätt känns ”vuxnare”.
Utbudet av begagnade exemplar är stort. I skrivande stund finns på Blocket.se 928 Focus av årsmodellerna 2011–2017 till salu. Den billigaste är en dieseldriven kombi från 2011 som står hos en firma och kostar 34.900 kronor.
Dyrast är naturligtvis RS-bilarna och även sådana finns det gott om. Den dyraste som åtminstone varit ute ur butiken och vänt är en som gått 1.350 mil och är till salu för 379.900 kronor.
Här på Bytbil.com är det samma otvättade 34.900-kronorsbil som är billigast. Den dyraste som körts mer än in på hallgolvet är en RS med 49 mil på mätaren till salu för 409.900 kronor.
Det har även funnits en eldriven Focus, ursprungligen utvecklad för att möta Kaliforniens hårda utsläppskrav. Men den är av allt att döma ett hastverk som aldrig gjort något avtryck på den svenska marknaden.
Frågan är väl om Ford Focus III över huvud taget hade gjort något avtryck på marknaden om inte dess föregångare hade krattat gångarna. Det är i år 50 år sedan Ford Escort begick debut och dessutom 20 år sedan första Focus fick oss titta lite extra åtminstone en liten stund.
Det har blivit som en vana för bilköpare att slinka hos Fordhandlaren och komma ut med en mindre mellanklassbil. Så lär det nog fortsätta ett tag till.
