Alla de rätta bitarna finns på plats när Ferrari skalar taket av vässade Pista. Men borde de inte haft mer koll på vikten?
När Ferrari presenterade sin vässade Pista-variant av 488 i vintras hade de gjort alla extrauppgifterna i hemläxan. Motorn var förstås vässad (till 720 hästkrafter), med lättare svängmassa och rymdlegeringar i grenrören, och chassit hade fått stramare fjädringskomponenter och argare hjulvinklar.
Aerodynamiken var aggressiv, med en stor skyffel i fronten, virvelgeneratorer undertill och en stor diffusor där bak, och genom att skippa detaljer som golvmattor och dörrhandtag hade man bantat vikten med sisådär 90 kilo.
Nu kommer samma bil i öppet utförande, kallad 488 Pista Spider, med en takplåt som viker ner sig när man vill att solen ska spilla ner i kabinen. Här finns förstås allt det som gör Pista speciell: aerodynamiken, motorn och materialvalen. Den enda skillnaden är det där taket, som med sin tillhörande fällmekanism lägger på sisådär 90 kilo på bilens vikt.
Och därmed är hela viktbesparingen bortslösad. Man kan fråga sig varför Ferrari inte gick hela vägen ut, kastade bort hela taket och varför inte vindrutan också när man ändå höll på. Då hade vi fått en riktig lättviktare i stället för den kompromiss vi serveras i dag.
Bytbils illustratör
Men kunderna vill förstås inte ha det så. De vill kunna njuta av extrema fartresurser, i skydd av en vindruta och med möjlighet att välja hur mycket väder de vill utsätta sig för. Ferrari säger att prestandasiffrorna är i princip oförändrade från coupéversionen, 0–100 går fortfarande på 2,85 sekunder och toppfarten är ”över 340” kilometer per timme. Förmodligen med taket uppe, då.
Och nu väntar vi bara på att Porsche ska kontra. Kommer vi att få se en 911 GT2 RS Cabriolet från Stuttgart? Nej, knappast va.
