För varje gång vi ser Aston Martins kommande superbil är det allt mindre kvar av den. Nu verkar en stor del av golvet ha blåst bort i vindtunneln – och målet är så klart mer marktryck och lägre vikt.
Är detta det sena 2010-talets svar på McLaren F1 från 1994? Det vill säga en supersportbil som flyttar fram positionerna för vad som är tekniskt möjligt att uppnå?
McLaren P1, LaFerrari och Porsche 918 Spyder kan väl sägas vara sprungna ur samma idé – men ingen av dem har på samma sätt förändrat vår syn på hur en superbil kan vara funtad. Bara gnuggat vidare med förfining av samma idé (och extrem motoreffekt tack vare hybriddrift).
Men kanske är Aston Martin Valkyrie den bil som kommer att vrida vårt synfält i en ny riktning. Det räcker med att titta på den för att inse att något är på gång.
Redan för några år sedan visade Aston Martin en konceptbil som skvallrade om viljeriktningen. Denna har nu vidareutvecklats väsentligt.
Resultatet är en bil som alltmer liknar ett höstlöv som börjat torka och dra ihop sig – och då ska man betänka att höstlöv kan vara oändligt vackra.
Den största förändringen jämfört med tidigare är venturitunnlarna mellan passagerarutrymmet och framhjulen. Finns det ens någon plats kvar för benen på föraren och passageraren? Jo, eftersom sittpositionen är hämtad från dagens Formel 1- och långloppsbilar lär det inte vara något problem. Förutsatt att det är elitgymnaster som ska ut och åka …
Benen och fötterna placeras väldigt högt, man ligger mer eller mindre i en Valkyrie. Fyrpunktsbälte är standard, sexpunktsbälten finns som tillval.
Det mesta med Valkyrie handlar om downforce, det vill säga marktryck. Och om någon gatlegal bil kan sägas vara ett derivat från en Formel 1 så är det denna.
Valkyrie är utvecklad av Aston Martin tillsammans med Red Bulls Formel 1-team. Den tekniske utvecklingschefen i läskeblasktillverkarens tävlingsstall heter Adrian Newey och det är han som ansvarar för konstruktionen av Valkyrie.
Hans tankar om en superbil för 2020-talet (Valkyrie ska börja levereras 2019) liknar till dels de som Gordon Murray hade när han utvecklade McLaren F1 i det tidiga 1990-talet. Det innebär bland annat att fjädringskomforten ska vara utmärkt – och samtidigt prestera på Formel 1-nivå vid bankörning.
Men på en viktig punkt skiljer sig Aston Martin Valkyrie från McLaren F1. Gordon Murray, som även han var Formel 1-konstruktör, var mån om att bilen skulle vara vardagspraktisk (två passagerarsittplatser, skapligt bagageutrymme). Sådana hänsyn verkar inte Adrian Newey tänka på.
En bil som beräknas kosta mellan två och tre miljoner pund (det vill säga allt mellan 20 och 35 miljoner kronor) kan detaljarbetet ta absurda uttryck. Exempelvis är Aston Martinemblemet i fronten 70 mikrometer tjockt – 30 procent tunnare än ett hårstrå. Det är så man sparar vikt …
Motorn är en ny V12 på 6,5 liter utvecklad av Cosworth, utan överladdning och utan hybridisering. Växellådan kommer från Ricardo och är sjuväxlad sekventiell.
Effekt och vridmoment har inte avslöjats, men Aston Martin mumlar om ett vikt/effektförhållande på 1:1. Det vill säga varje hästkraft behöver bara släpa på ett kilogram.
Valkyrie ska tillverkas i 175 exemplar vid Aston Martins fabrik i Gaydon. Enligt uppgift blir 150 gatlegala och de sista 25 enbart anpassade för ett liv på racingasfalt.
