Nu är bensinskatten för nästa år klubbad och klar i riksdagen.
Det blir en höjning med 15 öre vid pumpen – då skatten både sänks och höjs från 1 januari.
– Det var väntat, jag ser det som ett framsteg, för första gången på många år sker en officiell sänkning, säger Bensinupprorets ledare Peder Blohm Bokenhielm.
I veckan hade riksdagen omröstning om bensinskatten, som varit en av de hetaste frågorna i opinionen under 2019. Som väntat gick förslaget i höstbudgeten igenom, vilket innebär att den ordinarie skatten sänks, men det sker ändå en indexuppräkning av skatten. I praktiken blir det 15 öre dyrare bensin vid pumpen. Hade inte sänkningen skett hade höjningen blivit 30 öre.
Regeringspartierna S och MP samt samarbetspartierna Centern och Liberalerna röstade samtliga för den nya skatten. Även Vänstern röstade för. Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade mot och ville i stället ha en sänkning av skatten med en krona. Kristdemokraterna lade ner sina röster.
Facebookgruppen Bensinupproret hade inför omröstningen kampanjat för moderaternas motion om en kronas skattesänkning, som inte fick gehör, men ser ändå omröstningen som ett framsteg för det folkliga upproret.
– Det var ju ganska väntat. Det som inte var väntat var att kristdemokraterna inte tog ställning utan la ner sina röster, de vill se att överindexering av skatten försvinner. Det ser jag som ett framsteg. Det är första officiella sänkningen av skatten på många år, vi märker att tonläget och attityden har förändrats, säger Peter Blohm Bokenhielm.
Bensinupproret anser, inte helt oväntat, att högre bensinskatter inte är ett bra styrmedel för att få svenskarna att köra bil på ett mer klimatsmart sätt.
– De pratar om att bilismen står för 30 procent av koldioxidutsläppen och att beskattningen borde vara högre. Men varför fokuserar vi inte mer på de andra 70 procenten som till stor del är industri? Det borde vara mer fokus på flyg, industri och båttrafik. Vi bilister betalar två kronor per kilo i skatt, medan industrin betalar 20 öre per kilo, säger Bokenhielm.
Han menar också att Bensinupproret har missuppfattats i vissa delar. I några frågor tycker de faktiskt likadant som Miljöpartiet.
– Det är en missuppfattning att vi bara förespråkar fossila bränslen, att vi bara vill ha lägre bensinpriser och mer fossila bränslen. Vi vill ha ett alternativ till elbilar, med olika biobränslen. Drivmedlen har i dag en överbeskattning på 30 procent och vi vill ha en sänkning med 10 procentenheter per år i tre år. Vi tror att de 21 skattemiljarderna kan komma in från andra håll om skatten sänks.
Skattehöjningen på 15 öre på bensin träder i kraft från 1 januari och innebär även att inblandningen av biobränslen ökar, då reduktionsplikten ökar till 4,2 procent. Dieseln höjs med cirka 13 öre vid pump.
