Mercedes-Benz G-klass fyller 37 år i år. Det firar modellen med att slå försäljningsrekord. För första gången har 20.000-gränsen sprängts.
Stora saker hände 1979. Sovjetunionen invaderade Afghanistan, Margaret Thatcher tog makten i Storbritannien och under en halvtimme i april föll snö i Sahara. Samma år rullade också den första Mercedes-Benz Geländewagen, eller G-klass, ut genom Steyr-Daimler-Puchs fabriksgrindar i österrikiska Graz.
Men historien börjar långt tidigare än så, hos Konungarnas konung och Ariernas ljus, Shah Mohammad Reza Pahlavi av Iran. Han föreslog för Mercedes-Benz att de skulle ta fram en fyrhjulsdriven bil som han kunde använda i sin förvuxna sandlåda.
Till saken hör att Shahen av Iran var storägare i Mercedes-Benz och hans ord vägde tämligen tungt. Så ingenjörerna i Stuttgart började rita på en rambyggd bil med stela axlar och fyrhjulsdrift – en klassiskt recept, inte olikt det som Jeep använde för att hjälpa de allierade att sätta Stortyskland på plats.
– En fyrhjulsdriven Mercedes? En sån vill jag också ha.
För att klara av själva produktionen kontrakterades Steyr-Puch i Österrike som gärna tog hand om tillverkningen och en ny produktionslina sattes upp i Graz. Redan från början erbjöds G-klassen i två olika versioner, en militär och en civil.
Men Konungarnas konung stod inte att finna. Kunden hade avsatts i den iranska revolutionen och flytt med familjen till Egypten. Där satt han inte riktigt i sitsen att köpa en båtlast bilar. Att Mercedes-Benz skulle sälja till Irans nye härskare, Ayatollah Khomeini, var otänkbart. Han var inte riktigt västvärldens gungstling, särskilt som han för tillfället var fullt upptagen med att hålla Den Store Satans medborgare gisslan på den amerikanska ambassaden i Teheran.
– Reza Pahlavi? Nä, han jobbar inte här längre.
Inte för att det skulle bekomma Mercedes-Benz nämnvärt. I stället valde 63 andra arméer från runt om i världen att köpa G-klassbilar och så småningom började även försäljningen av civilversionen ta fart. Men de civila kunderna hade lite andra krav än de militära.
Exempelvis ville de inte bara komma fram i terrängen, utan helst komma fram utan att behöva duscha bort skogssvetten. Så Mercedes-Benz fick vackert börja utrusta bilarna med nödtorft som sittriktiga stolar och luftkonditionering.
– Luftkonditionering? Behövs inte, jag har soltak.
Det var en utvecklingsriktning som snart skulle spåra ur. Dagens civilbilar är så fulla av vispgrädde att knappt någon skulle kunna tänka sig att kladda ner sin fina Geländewagen i terrängen. För vad skulle då hända med fälgglans och läderperfektion? Militärbilarna, de är däremot fortfarande knäckebrödsknastrande dieselmaskiner som gör sitt jobb i skogen.
Och i år har alltså fler G-klassbilar än någonsin spottats fram, 20.000 närmare bestämt, och därmed har en kvarts miljon Geländewagen tillverkats sedan starten 1979. Och fler lär det bli, för Mercedes-Benz har lovat NATO leveranser åtminstone fram till 2025. Frågan är bara om NATO finns kvar så länge – historien har ju visat att kunder kommer och kunder går.
Foto: Daimler AG
redaktoren@bytbil.com
