Två byggherrar i Vaggeryd lät sig smittas av historisk racing. Sedan byggde de en egen McLaren.
Under korta stunder i historien har motorsporten tagit kvantsprång, för att sedan snava och falla omkull när regelmakarna blivit nervösa och strypt framfarten. Så var det med åttiotalets Grupp B i rally, det samtida Grupp C i Le Mans och, förstås, Canadian-American Challenge Cup, eller Can-Am, i det amerikanska sjuttiotalets början.
Reglerna i Can-Am var enkla. I princip räckte det med att ha en bil med plats för två personer och en kaross som täckte hjulen. Sedan fick man stoppa i så mycket motor man ville, orkade eller hade lust med.
Redan i slutet av sextiotalet hade Bruce McLarens bilar, med enorma V8:or, dominerat Can-Am och till säsongen 1971 hade man laddat om med en maskin som mätte över åtta liter i cylindervolym. Med 740 hästkrafter var McLaren M8F den första bilen i Can-Am som hade fler hästkrafter än kilon att släpa på.
Då var förstås Bruce McLaren redan borta. Han omkom året innan på Goodwood Circuit i södra England, under tester med det årets Can-Ambil M8D.
I händerna på Bruces ersättare Peter Revson kammade McLaren M8F hem mästerskapet 1971, alldeles innan Porsche klev in på arenan och krossade motståndet med sin tolvcylindriga, turboladdade 917.
Dr. Ing. h.c. F. Porsche AG
Så det är väl klart att man vill ha en sådan? Det var i alla fall vad Kent och Peter Bertilsson från småländska Vaggeryd tänkte, efter att ha smittats av McLarenviruset under ett evenemang med historisk racing på tyska Nürburgring.
I en snygg filmproduktion från Youtubekanalen Defined Cars får vi höra hur man började för tio år sedan – med att först köpa hjulen till bilen! Sedan följde funderingar kring motor, drivlina och chassi för att få ihop en hel, fungerande bil.
Genom den unika, svenska möjligheten att registrera amatörbyggen via SFRO har McLarenreplikan också ett gatgodkännande och nog är den en bisarr syn i stadstrafik, en utomjording bland alla allmänna bilburkar.
Det är inte utan att man blir en smula sugen själv. Få se nu, har jag tio år över att lägga på ett bilbygge – kanske om jag säger upp mig och frånsäger mig allt familjeansvar … Nej, det får nog vara.
