Sergio Marchionne, 66, chef för Fiatkoncernen och även Ferrari, ersätts på grund av sjukdom. Marchionne som styrt Fiat i 14 år ersätts av Mike Manley.
Sergio Marchionnes opererades i axeln i juni och har varit konvalescent sedan dess och kvarstannat på sjukhuset i Zürich, Schweiz.
Nu tycks hans hälsotillstånd förvärrats. Så illa att Fiats styrelse beslutat att ersätta honom som chef för FCA, Fiat Chrysler Automobil, med britten Mike Manley. Den sistnämnde är tills nu VD för Jeep som ingår i FCA-gruppen. Ledningen för Ferrari övertas av Louis Carey Camilleri.
Att det betraktas som allvarligt markeras av att Ferraris Sebastian Vettel sänt en hälsning idag och dedikerar sin Pole Position för Tysklands Grand Prix till Sergio Marchionne.
Fiat-koncernen har i två pressmeddelanden deklarerat ledningsbytet. Dels i ett formell uttalande men kanske än viktigare ett uttalande av John Elkann, den medlem i Fiat-familjen Agnelli som idag styr utifrån ägarnas perspektiv:
”Jag är djupt bedrövad av Sergios tillstånd. Mina tankar går först och främst till Sergio och hans familj. För mig har han varit en person att lita på, en mentor men framför allt en vän.”
Marchionne, som är född i Chieti, nära Pescara i Italien, är 66 år gammal, uppväxt i Kanada och har därför både Italienskt och Kanadensiskt medborgarskap. Hans engelska är präglad av uppväxten och han bryter inte alls på Italienska.
Marchionne har examen i såväl juridik som ekonomi och jobbade i många olika företag och befattningar innan han kom till Fiats styrelse 2003. Året efter utsågs han VD. Marchionne vände snabbt upp och ner på gamla föreställningar inom Fiat och rensade upp i gamla byråkratiska tillvägagångssätt. Han lyckades på relativt kort tid vända Fiat från något som ansågs konkursmässigt genom att först slå företaget loss från GM, som då hade en tvingande option att köpa hela bolaget (vilket då GM varken kunde eller ville) med en säck pengar från den amerikanska jätten.
2009 och framåt var han ledande i att bilda en allians med konkursade Chrysler. På rekordkort tid lyckades han och hans team inte bara vända Chrysler utan också betala tillbaka stödpengar till staten i USA. Hans fokus när det gäller den amerikanska delen är Jeep som han ser som ett av världens starkaste varumärken. I Europa har han satsat på Alfa Romeo, av samma skäl.
Snabbt blev Marchionne ett namn inte minst för sin ovanligt informella stil. Få minns det men i början bar han slips och kostym. Han hatar slips. Redan tidigt lade han bort den uniformen till förmån för prydliga kostymbyxor, skjorta och (företrädesvis mörkblå) lammullströja. Ett signum, som han dock inte rekommenderade sina underchefer att ta efter.
En annan egenhet var snabbhet och otålighet. Något som gjorde att chefer som inte höll måttet fick foten ganska tvärt. Herbert Demel och Karl-Heinz Kalbfell är bara ett par exempel. Marchionne själv menade att han visst hade tålamod med sina chefer ”så länge de levererar med ljusets hastighet”.
Han bytte till och med ut gamle Agnelli-gunstlingen och Ferrari-hövdingen Luca Cordero di Montezemolo. Det hade inte många klarat av.
Marchionne har alltid varit lättsam och gärna slängt käft på ett vänligt sätt, inte minst med journalister.