Den senaste modellen frÄn Eagle E-types gör upp med Jaguar. Nu Àr i princip allt stÄl borta frÄn bilen. Till och med i chassit.
Exakt hur det gick till nÀr Jaguar E-Type fick sina förföriska former Àr nÄgot höljt i dunkel. Klart Àr att Jaguars autokratiske Àgare och ledare Sir William Lyons inte bara var tekniskt bevandrad och ekonomiskt sinnad, utan han var ocksÄ en skicklig formgivare. Men sÄ var Àven Malcolm Sayer, flygingenjören som anstÀllts av Lyons för att skapa aerodynamiskt effektiva former Ät mÀrkets pÄ Le Mans sÄ framgÄngsrika tÀvlingsbilar.
Sayer anvĂ€nde sig av matematik för att skapa krökta ytor Ă„t sina alster och utifrĂ„n riktlinjer uppdragna av Lyons skapade han den makalösa form som den hyfsat namnkunnige konkurrenten Enzo Ferrari kallade för âden lĂ€ckraste bilen nĂ„gonsinâ i en tidningsintervju 1964.
DÄ hade förstÄs Jaguar E-Type redan funnits pÄ marknaden i tre Är. Inför premiÀren i schweiziska GenÚve hade Jaguars PR-man Bob Berry, som ocksÄ var en hyfsat begÄvad racerförare, kört den första bilen i sporrstrÀck frÄn Coventry till mÀssan och anlÀnt 20 minuter före avtÀckning. DÀr tog den publiken med storm och intresset var sÄ stort att Lyons fick skicka testföraren Norman Dewis pÄ ett identiskt uppdrag. SÄ i GenÚve fanns till slut tvÄ bilar, en coupé och en öppen roadster.
DĂ„, frĂ„n allra första början, var Jaguar E-Type som allra vackrast â samtliga uppdateringar frĂ„n den stunden syftade till att förbĂ€ttra produktens funktionalitet pĂ„ ett eller annat sĂ€tt, inte att göra den skönare för ögat.
Oavsett vilket har Jaguar E-Type befÀsts som en av sportbilshistoriens största auktoriteter och förmodligen Àr det dÀrför ett företag som Eagle E-Types kan överleva och frodas. Sedan 1984 har det Kentbaserade företaget tagit hand om och gjutit nytt liv i vÀlanvÀnda E-Typeexemplar. I början av nittiotalet bestÀmde man sig för att inte bara renovera, utan ocksÄ förbÀttra bilarna som man tog hand om.
Med modernare teknik under det vackra skalet blev bilarna lÀttare att handskas med till vardags. SÄ smÄningom började Eagle ocksÄ banka om formerna och nÀr den brittiske motorjournalisten (eller tevetomten) Jeremy Clarkson höjde Eagle E-Type Speedster till skyarna i BBC-produktionen Top Gear formligen exploderade intresset.
Nu för tiden har Eagle E-Types fyra egna modeller pÄ programmet, utöver den vanliga renoveringsverksamheten. Jag skriver egna, Àven om samtliga bilar i grunden baseras pÄ fabriksbyggda E-Typeexemplar i valfritt stadium av naturÄtergÄng. Eagle behöver donatorbilar, inte bara för alla komponenters skull utan ocksÄ för deras identiteter. Att försöka nyregistrera en E-Type i dag skulle förmodligen mötas av myndigheternas onda öga.
Nu har Eagle E-types levererat det första exemplaret av den senaste modellvarianten, kallad Eagle Spyder GT och den har till skillnad frÄn Speedster fÄtt en fÀllbar sufflett.
James Lipman
Men tro inte att det bara handlar om en Jaguar E-type som fÄtt servostyrningen frÄn en XJ6. Nej, Eagle E-Types tillverkar sin egen aluminiummonocoque som ersÀtter den sjÀlvbÀrande stÄlkarossen och gjuter egna motorblock i aluminium till XK-motorn. DÀrigenom har man skalat bort ett par hundra kilo frÄn originalbilen, samtidigt som man har fÄtt en helt annan muskelstyrka under huven. Gissa vad det gör för upplevelsen.
SÄ genomgripande förÀndringar Àr sÄ klart inte gratis. Det gÄr Ät 4.000 mantimmar av arbete till varje Eagleproduktion, mer Àn 200 gÄnger sÄ lÄng tid som det tar att tillverka en, sÀg, Nissan Qashqai eller Ford Mondeo. Och vem har rÄd att köpa 200 Ford Mondeo?
Prislistan börjar pÄ 695.000 pund, motsvarande nÀrmare Ätta miljoner kronor. Men sÄ Àr den ju ganska snygg, sÄ det kanske Àr vÀrt det att pantsÀtta familjen och sÀlja farmor till slavhandeln.
