Den nuvarande presidenten Barack Obamas administration har haft stor inverkan på bilindustrins utveckling. Vad kommer valet av Donald Trump att betyda?
Världsekonomin snubblade till ordentligt när de så kallade sub prime-lånen, som gav stora ränteinkomster från osäkra gäldenärer, plötsligt inte längre var värda någonting på hösten 2007. De stora amerikanska bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac stod på näsan, luften gick ur världens börser och pengaflödet banker emellan stannade av.
Vanliga människor hade inte längre några likvida medel att köpa bilar för, och om de ändå hade pengar i plånboken höll de hårt i dem. Stater fick injicera likvida medel i blödande finansinstitut för att de inte skulle falla ihop och dö.
En redan försvagad bilindustri körde rakt ner i diket och ett av den nyvalde presidenten Barack Obamas första uppdrag blev att hålla The Big Three, alltså General Motors, Ford och Chrysler, under armarna. Som en oväntad omständighet fick administrationen se sig som storägare i den amerikanska industrin, någonting de inte alls hade lust med.
I dag ser läget mycket annorlunda ut. De stora bolagen är omstrukturerade – både General Motors och Chrysler sattes under konkursförvaltning medan Ford klarade sig bättre – och de amerikanska bilfabrikerna går på högvarv.
Men – och här kommer poängen med de vallöften som bubblat ut från Donald Trumps populistiska plattform – de amerikanska bilfabrikerna ligger numera i hög grad utanför USA. Framför allt i Mexiko, men också i Kanada, Sydamerika och på andra ställen tillverkas ”amerikanska” bilar.
– Make it great again.
Den nuvarande Obamaadministrationen var aldrig en vän av frihandel, men fann sig ändå i en globaliserad ekonomi. Trumptåget har lovat att bygga en mur mot Mexiko, ett uttalande i direkt konflikt med den besegrade rivalen Hillary Clintons mer internationaliserade synsätt.
– Hillary Clintons handelspolitik, från NAFTA till Kina till Korea till Stillahavs-parnerskapet, vilket för övrigt är en katastrof, har plundrat våra fabriker, krossat vår bilindustri och rensat era samhällen, sade Trump till bilarbetare i Grand Rapids i bilstaten Michigan så sent som på valdagen.
Han upprepade också sitt löfte att införa 35 procent importskatt på varor tillverkade i Mexiko, ett enormt slag mot landets industri och en av anledningarna till att Peson i dag fallit med tiotals procent mot dollarn.
Just Michigan blev också ett av Trumps trumfkort i kampen mot Clinton. Den nordliga delstaten har lidit hårt av en sedan länge avklingande ekonomi och bilstaden Detroit ansökte häromåret om rekonstruktion. Här har demokraterna länge varit starka, men nu lyckades Trump kapitalisera på ett sedan länge utbrett missnöje med etablissemanget, någonting som också visade sig när Bernie Sanders var starkare än Hillary Clinton i demokraternas primärval tidigare i år.
– Hur får man fart på den här då?
Så Donald Trump kammade hem också bilarbetarnas röster som hoppas på att återta produktion som tidigare flyttat ut från landet. Med en bilindustri på högvarv som inte klarar av att sysselsätta de inhemska bilarbetarna blev ilskan för stor.
Resultatet av Trumps oväntade seger ser alltså ut att bli en bilindustri som kan dra bort tillverkning från Mexico, som lämnas i sticket, flyttas hem till USA och möjligen skapar arbetstillfällen på hemmaplan. Då är förutsättningen förstås att de inhemskt tillverkade produkterna kan vara konkurrenskraftiga på en trots allt global marknad – hemmamarknaden USA räcker inte till i sig själv för att skapa en tillräcklig efterfrågan för att hålla utveckling och tillverkning levande i ett längre perspektiv.
Vad som händer med den kanadensiska tillverkningsindustrin är också ett frågetecken. Nyligen träffades en överenskommelse mellan bilföretagen och det starka bilarbetarfacket UAW om att hålla kvar tillverkning i Kanada, i stället för att flytta den till just Mexiko. Trumps retorik norrut har inte varit lika hetsk som den har varit i sydlig riktning, så där vet vi inte vad som kommer att hända.
Vi vet inte heller vad det kan få för inverkan på den utländskt ägda bilindustri som opererar i USA. Företag som Toyota, Honda, BMW och Mercedes-Benz har stora produktionsanläggningar på olika håll i USA, men kan komma att påverkas om Trump inför tullar på komponenter eller hela bilar. Överhuvudtaget är tonen konfrontatorisk gentemot utländska aktörer.
– Min ton? Det är ju bara omklädningsrumssnack.
Vi kan också räkna med ett tuffare importklimat generellt, vilket inte minst påverkar den svenska bilindustrin. USA är en av Volvos starkaste marknader och har varit så under lång tid. Nu riskerar introduktionen av S90, inklusive den Kinabyggda, förlängda versionen, att bli ett magplask om den tillträdande Trumpadministrationen reser tullmurar runt landet.
Kanske får vi i framtiden hoppas på tillväxt i ägarlandet Kina för Volvos del i stället, om USA gör verklighet av sina protektionistiska hot.
Illustrationer: Bytbil
redaktoren@bytbil.com
