Den 21 september ska regeringen lämna sin budgetproposition för 2021 till riksdagen. Med anledning av detta har nu Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0 uppdaterat sin kravlista från ifjol.

Bytbil är först med att publicera de nya kraven, och många är sig lika från 2019. Gruppen vill bland annat se att Sverige går från nettoimportör av biodrivmedel till att bli världsledande inom fossilfria drivmedel och att milersättningen ska räknas upp med KPI varje år (hela kravlistan hittas längst ner i artikeln).

Men den riktigt stora förändringen hittas på punkt nummer tre.

Tidigare krävde gruppen en sänkt drivmedelsskatt med 30 procent fördelat på tre år, med 10 procent varje år.

Det nya kravet lyder istället: “Sänkt energiskatt med 50 procent fördelat på tre år, med minst 10 procent varje år. Både gällande drivmedel och el”.

– Vi måste även behandla elen som ett bränsle, säger gruppens ordförande Peder Blom Bokenhielm till Bytbil.

– Många tror ju att vi förespråkar icke-elbilar, men det är inte det det handlar om. Infrastrukturen idag fixar inte en helomvändning. Vi har inte elproduktion så det räcker. Vi måste istället hitta en lösning som funkar för alla i den här omställningen. Därför har vi i vår nya kravlista sagt att istället för att bara ta bort 30 procent av bränsleskatten så bör man ta bort halva av den totala energiskatten.

Peder beskriver det som att energiskatten ligger som en våt filt över Sveriges ekonomi. Framför allt nu under det tuffa ekonomiska läge som pandemin har medfört.

– Om du har en sedvanlig genomsnittsvilla som förbrukar 20 000 kilowatt per år betalar familjen 8 826 kronor i årlig skatt bara på förbrukningen. Om familjen dessutom har en bensinbil och kör låt säga 1200 mil så har de ytterligare 4290 kronor i skatt per år. Det är alltså 1100 spänn i energiskatt, varje månad.

Vad tycker du om det?

– Det är åt helvete, rent ut sagt. Skulle man halvera den summan är det fortfarande ganska mycket skatt, men det är överkomligt. Det är en 500-lapp i månaden för varje låginkomsttagande familj. Det är ändå en synbar summa, säger Peder Blom Bokenhielm.

Under corona-pandemin har Bensinupproret 2.0 medvetet dragit sig tillbaka lite från rampljuset. Några demonstrationer har det ju inte direkt varit tal om. Istället har tid och energi lagts på att utbilda och informera gruppens medlemmar. 

Hans Albertsson, vice ordförande i föreningen Uppror, och Peder Blom Bokenhielm, ordförande i Bensinupproret 2.0.

Gruppen har i skrivande stund mer än 586 000 medlemmar. Själv gick Peder Blom Bokenhielm med när det bara var omkring 2000 medlemmar.

– Det var vid valet 2018 som jag, precis som väldigt många andra, blev otroligt förbannad över hur politiken sköttes. Just hur lite människor hade att säga till om när det väl kom till kritan gjorde att jag blev så trött på politiken.

Med över en halv miljon medlemmar i ryggen har gruppen nu blivit en slagkraft på den svenska debattscenen. Gruppen har, inte minst förra året, fått mycket uppmärksamhet i media och har nämnts i flera olika politiska sammanhang.

Men helt nöjd med politikernas respons är Peder Blom Bokenhielm inte.

– Vi har ju fått ett visst gehör från alliansen. Men inte från regeringen. Det stora gehöret var ju att Moderaterna försökte få igenom en skattesänkning på bränslet med en krona. Så ja, vi har väl fått ett visst gehör, men inte alls i den grad som jag önskat.

Hur tror du då att responsen kommer att vara på er nya kravlista?

– Jag tror att de kommer behöva bli lite mer specifika i sina bortförklaringar. Det går inte längre att bara vifta bort faktumet att 500 000 människor har samlats för att det här måste ändras. Det här är bara toppen av ett isberg. Det politiska missnöjet är enormt. Vi måste vara en av de största maktfaktorer som landet någonsin har sett. 

Skulle det bli stora ändringar i höstbudgeten är Peder inte främmande för att uppdatera kravlistan. Den är i nuläget fastställd efter “dagens förutsättningar”.

Och skulle deras krav helt negligeras, och missnöjet gentemot riksdagspartierna växer sig ännu större inom Bensinupproret 2.0, är Peder Blom Bokenhielm beredd på att ta nästa steg.

Då skulle gruppen kunna bli ett parti.

– Vi har ju ett val 2022. Vi har sagt klart och tydligt att om vi inte börjar få respons så måste vi gå en politisk väg. Vad det nu innebär vet jag inte. 

Ni kan alltså komma att starta ett parti?

– Jag skulle ljuga om jag sa att inte samtalet har förts. Då är det i sånt fall inte ett enfrågeparti utan ett skattefrågeparti. Det är en lång väg dit men möjligheterna finns. 

Nya kravlistan från Bensinupproret 2.0

1. Permanent stopp för uppräkning med KPI samt överindexering på 2 % som sker automatiskt vid varje årsskifte. Både gällande drivmedel och el. 
2. Sänkt energiskatt med 50 % fördelat på 3 år med minst 10 % varje år. Både gällande drivmedel och el.
3. Varje år ska skatten justeras efter den ökade andelen bio-drivmedel som krävs av reduktionsplikten. 1% högre krav på bio-inblandning ska medföra 1% lägre skatt.
4. Nuvarande system för reseavdrag ska behållas tills vidare men milersättningen på 18,50 ska räknas upp med KPI varje år.
5. En offensiv satsning på svensk bio-drivmedelsindustri, framför allt öppna möjligheter för små produktionsenheter. Vi ska inte acceptera att Sverige är nettoimportörer av bio-drivmedel utan tvärtom sikta på att bli världsledande inom fossilfria drivmedel.