Utsläppen kan snabbt minska om en snabb och tvingande infasning av elbilar införs. Utsläppen skulle i så fall skulle närma sig noll år 2045. Det är samma år som Sverige ska noll nettoutsläpp av växthusgaser. I sådana fall bör ett förbud av nyförsäljning av diesel- och bensinbilar införas senast 2030, visar forskning från Chalmers.  

– Livslängden hos alla de bilar som finns på vägarna idag och de som säljs fram tills regleringen införs gör att det dröjer innan den totala effekten syns, säger Johannes Morfeldt, forskare inom fysisk resursteori på Chalmers.

För att utsläppen ska minska i takt med de svenska klimatmålen menar forskarna att det finns ett behov att även öka iblandningen av biodrivmedel av både bensin och diesel, likt reduktionsplikten som redan finns idag. Detta behöver även fortsätta fram tills minst 2030, och ska även gälla om ett förbud eller liknande reglering införs för nyförsäljning, eller inte.  

– Resultaten från studien visar att en snabb elektrifiering av den svenska bilparken ger minskade livscykelutsläpp: Från 14 miljoner ton koldioxid år 2020 till mellan 3 och 5 miljoner ton år 2045. Var inom spannet som vi hamnar år 2045 beror främst på i vilken utsträckning möjligheterna till utsläppsminskningar i tillverkningsindustrin realiseras, säger Johannes Morfeldt.

Källa: Chalmers

LÄS MER: Miljöorganisationer: ”Historiskt misstag att undanta laddhybrider från bensin- och dieselförbud”

Med fler elbilar, blir efterfrågan högre på batterier.

– Det finns relativt stora möjligheter att minska utsläppen i den globala batteritillverkningen. Vår sammanställning visar att de genomsnittliga utsläppen i global batteritillverkning skulle kunna minska med omkring två tredjedelar per kilowattimme batterikapacitet fram till 2045. De utsläppen sker däremot ofta i andra länder och därför har svenska beslutsfattare mer begränsade möjligheter att påverka dessa, säger Johannes Morfeldt.

Dock finns det en problematik med potentiella förbud, och det är så kallat koldioxidläckade, menar forskarna. Det innebär att ur ett globalt perspektiv, så finns det en risk att ett nationellt beslut för att komma ned till nollutsläpp från personbilar, i sin tur leder till ökade utsläpp i andra delar av världen. I det här fallet är läckaget ökad efterfrågan på batteriet. Om utsläppen från batteritillverkningen fortsätter vara höga, så kan ett nationellt beslut potentiellt inte få lika stor effekt på att minska klimatpåverkan som det är tänkt.

– Inom EU finns till exempel en diskussion om att sätta en gemensam standard för tillverkning av batterier och fordon – på ett liknande sätt som det finns standard som reglerar vad som får släppas ut från avgasröret, säger Johannes Morfeldt.

LÄS ÄVEN: Planen: Förbjud försäljningen av nya diesel- och bensinbilar 2030