För att nå de ambitiösa klimatmålen i Sverige behöver bland annat utsläppen av växthusgaser minskas.

Reproduktionsplikten anses av regeringen vara en viktig pusselbit i detta arbete. Den tvingar bensinbolag att blanda i en del biobränsle i bensin och diesel. I fredags meddelade regeringen att de vill skärpa denna plikt. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

”Reduktionsplikten ger en tydlig signal om en stabil och ökande efterfrågan på hållbara förnybara drivmedel. Det ger förutsättningar för industrin att investera i produktionskapacitet. Sverige har goda förutsättningar att öka den inhemska produktionen av hållbara förnybara drivmedel med låg klimatpåverkan”, står det bland annat i regeringens pressmeddelande.

Vad regeringen vill fatta beslut om är att den förnybara andelen i bensin ska öka från 4,2 till 28 procent inom tio år. På dieselsidan handlar det om en ökning från 21 till 66 procent under samma period. Enligt regeringens beräkning ska det bidra med minskade utsläpp om cirka 6-7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Nästa år skulle reduktionsnivån läggas på 6 procent för bensin och 26 procent för diesel.

Lagstiftningen kan tidigast träda i kraft 30 juni nästa år.

Biomedel är dyrare än bensin och diesel. Därför vill regeringen samtidigt att BNP-indexeringen av bensin och diesel ska pausas till 2022. Energiskatten på bensin och diesel skulle då endast räknas upp med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex under de följande två åren.

Riksförbundet M Sverige välkomnar regeringens tänkta beslut. De anser att kraven mot drivmedelsproducenterna ger konsumenterna mer hållbara produkter och att det är positivt att skattehöjningen pausas.

Samtidigt kan en effekt bli att efterfrågan på förnybara drivmedel ökar och att fler ska vilja producera dem, menar förbundet.

– Många bilister känner att priserna på bensin och diesel periodvis är alldeles för höga. Genom att ersätta fossilt drivmedel kan utsattheten för prisvariationer på grund av osäkerheter i omvärlden eller valutakurser sänkas, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige, i ett pressmeddelande.