Ytojämnhet är ett stort problem för vägarna i Sverige. Nu har en ny undersökning visat att finns stora skillnader på vägkvaliteten i vårt avlånga land, men även var de sämsta vägarna finns.
Det finns många mil av vägar i vårt avlånga land och de har varierande kvalitet. Nu har Riksförbundet M Sveriges vägombud kört över 20 000 mil och undersökt hur ojämna de olika körsträckorna är.
Det visar sig att det finns en stor skillnad i vägkvaliteten i Sverige. Enligt organisationen finns det ett starkt samband mellan ytojämnhet på sträckorna och en försämrad trafiksäkerhet.
– Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt mellan väg och däck vilket resulterar i ett försämrat grepp. Olyckskvoten ökar i takt med ökande ytojämnhet. Inte minst ökar risken för singelolyckor kraftigt på ojämna vägar, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.
Stor skillnad mellan norr och söder
Deras undersökning visar att kvaliteten är relativt hög på Sveriges Europavägar, där enbart korta vägavsnitt inte håller en hög kvalitet. Där är det främst E18, E4 och E6 som sticker ut. På riksvägarna är det flera vägar med längre vägavsnitt som har sämre kvalitet, medan det är många länsvägar som har betydligt lägre kvalitet.
Dessutom finns det en stor skillnad på vägkvaliteteten mellan norr och söder, med betydligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Sämst är vägarna i Norrbottens och Vätserbottens län. De bästa finns i stället i Kronobergs och Jönköpings län.
