Hal Sperlich är bilmogulen du aldrig hört talas om. Men hade det inte varit för Sperlich hade bilvärlden inte sett ut som den gör. Efter att ha tagit ut sin maskiningenjörsexamen hemma i Michigan åkte han till Korea, så som många unga amerikaner gjorde i början av femtiotalet. Väl hemma igen efter sin tjänst i flottan avverkade han några år hos Alcoa, innan han började som produktplanerare på Ford.

Där lärde han sig hur biltillverkning hänger ihop: konstruktion, formgivning, produktionsplanering, inköp, prissättning och ekonomi. När sedan Lee Iacocca blev divisionschef för Ford såg Sperlich till att bli inbjuden när den nye chefen skulle presenteras för designavdelningen.

”Hi, how are you doing”, sa den unge Iacocca med cigarren hängande i mungipan som värsta maffiabossen och så blev Sperlich en av Iacoccas förtrogna. Nu var Sperlich plötsligt en enmansavdelning med ansvar för specialstudier och fick chefens uppdrag att skapa en helt ny biltyp, en mindre och sportigare bil. Den känner vi i dag som Ford Mustang.

Senare, i början av sjuttiotalet, skulle Lee Iacocca bli VD för hela Fordkoncernen och han drog Sperlich med sig uppåt på stegen. Egentligen var det mot Sperlichs vilja, han trivdes bra där han satt som ansvarig för Fords transportbilsdivision, men Iacocca insåg snart att det tydligen fanns en Fordoperation i Europa som han knappt hade hört talas om. Till Sperlich sade han ”åk dit och se vad de behöver”.

Sex månader senare kom Sperlich hem igen och sade ”De behöver en mindre bil”. Iacoccas respons var lika kort: ”Då får du visa dem hur man gör en sådan”. Så startade projekt Bobcat, det som senare skulle bli Ford Fiesta.

Formgivningsuppdraget gick till det italienska Ghia, som Ford just köpt upp från De Tomaso och där fanns Tom Tjaarda, mannen som ritat De Tomaso Pantera. Han var den som fick vässa sina pennor för den nya lilla Forden.

Utvecklingsarbetet ägde rum som ett samarbete mellan Fordenheterna i tyska Köln och brittiska Essex och mot slutet av 1975 började Fords PR-maskineri läcka ut uppgifter om den blivande småbilen till pressen. De nappade på betet och rapporterade om den kommande konkurrenten till Fiat 127 och Renault 5.

Fortfarande återstod några frågor att lösa, som till exempel var den skulle tillverkas. Anläggningarna i Tyskland och England hade knappast kapacitet att ta in en ny bilserie i de volymer som Ford föreställde sig. Det löstes genom att Henry Ford II redan förhandlat till sig en fabrik i spanska Valencia, först tänkt att tillverka den åldrande, bakhjulsdrivna Ford Escort. Där skulle förstås den överskjutande delen av bilarna monteras.

Ford Motor Company

Namnet var också en stötesten. Ford ville använda det spanska ordet Fiesta, som betyder fest, men General Motors ägde rätten att använda ordet Fiesta efter att ha använt det till någon utrustningsspecifikation i Oldsmobileprogrammet. Men GM var inte svåra att förhandla med. ”Varsågoda”, sade de och brydde sig inte mer om det.

I september 1976 rullade de första Fiestabilarna ut på marknaden och de sålde som smör tack vare goda utrymmen, ärtiga köregenskaper och goda utrymmen. Särskilt snabb var den däremot inte, den lilla Kentmotorn under huven spottade inte ur sig särskilt många hästkrafter i sin första version.

Resten är förstås historia. Ford Fiesta presenterades nyligen i sin sjunde generation på en global plattform med globala motorer, initierade av enorma anonyma produktorganisationer och utvecklade av enorma anonyma konstruktionsorganisationer och certifierade enligt världens alla myndighetskrav. För så är det ju nuförtiden.

Ford Motor Company

Hal Sperlich, han fick inte njuta frukterna av sitt arbete. Inte långt efter lanseringen fick Sperlich sparken av Henry Ford II – Sperlichs dyrutvecklade visioner krockade till slut med Fords hårda grepp om plånboken – och gick i stället 1977 till konkurrerande Chrysler, där han fick ansvar för produktplanering.

Med sig från Ford hade han en idé om en framhjulsdriven, personbilslik minibuss. När Lee Iacocca också petades från Ford blev han uppfiskad av sin gamla kompis och tillsammans skapade de Chrysler Voyager, en bil som skulle komma att få en enorm betydelse för bilindustrin. Men det är en annan historia.