Forskare från Chalmers slår fast att dubbdäck skördar fler liv än de räddar. Och det är inte bara partikelutsläppen som oroar.
Enligt en norsk metastudie minskar dubbdäck antalet personbilsolyckor med två procent på barmark och fem procent på vägar täckta av is eller snö, jämfört med odubbade vinterdäck. Därmed borde valet vara solklart: när vintermörkret sänker sig byter man till dubbdäck.
Men som med alla val i livet är det inte så enkelt. Dubbdäckens vägslitage gör att små partiklar från både vägbana och dubbar sprids i luften och dessa partiklar utgör ett hälsoproblem, framför allt i storstadsmiljö. Enligt en rapport från Umeå universitet dör ca 200 personer i förtid i Sverige på grund av höga partikelhalter.
Nu kommer ett nytt larm: dubbdäck bidrar till gruvolyckor och underblåser väpnade konflikter i Kongo-Kinshasa. Den varningen kommer från en studie som utförts vid Chalmers Tekniska Högskola som tittat på dubbdäckens påverkan på människors hälsa under hela livscykeln. Däckens livscykel, alltså, inte människornas.
Grunden till problemet är att den kobolt, en metall som används i däckens dubbar, bryts i småskaliga verksamheter under usla förhållanden i Kongo-Kinshasa – någonting som tidigare har väckt uppmärksamhet då kobolt också är en nödvändig ingrediens i elbilsbatterier.
Olyckor och dödsfall i den småskaliga gruvbrytningen står för den näst största delen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Men det är inte nog med det, för handeln med metallen finansierar också de väpnade konflikter som rasar i landet.
I studien beräknar forskarna att den svenska användningen av dubbdäck räddar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2.200 levnadsår går till spillo i ett bredare livscykelperspektiv över dubbdäckens livslängd.
”Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar”, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers i ett pressmeddelande.
