”Bullitt-Mustangen är otroligt kul att köra”

Åsa Wallenrud testar jubileumsmodellen av Ford Mustang Bullitt

Likt Steve McQueen tar jag mig an backarna som vore jag i en biljakt. Eller, njae, som boende i Stockholm går det inte fortare än 70 ens i kranskommunerna. Däremot känner jag mig iakttagen överallt och det är något jag verkligen går igång på.

Text: Åsa Wallenrud
Foto: Tobias Björkgren

Mustang Bullitt 2020 är en hyllning till föregångaren i filmen med namnet “Bullitt” som hade premiär för ca 50 år sedan. Den moderna bilen rymmer en 5.0L Ti-VCT V8 med en 6-växlad manuell låda med automatisk uppstyrande gas (häl-och-tå-teknik).

Den är otroligt kul att köra, speciellt som de skruvat upp volymen på bilen så den låter så fint att man ryser. Om man tycker den är lite för högljudd kan man ställa in timer så när man startar den tidigt på morgonen så startar den i något slags tystare mode, om man vill vara schysst mot grannarna. (Det är inte jag).

Bilen har nu blivit så pass teknisk och avancerad att den går mer och mer ifrån muskelbilskänslan och blir mer sportbil. Det är både för- och nackdelar så klart. Fördelen är att den är lättare att hantera på vägarna då den ligger bättre och inte tappar fästet så mycket. Det negativa är just detsamma, karaktärsdragen som en muskelbil ska ha saknas. Men detta hindrar inte mig från att drömma mig långt bort till San Francisco.

Design och stil
Det som skiljer denna från den mer vanliga GT:n är emblemet på bakluckan, emblemet på instrumentbrädan, den vita växelspaksknoppen samt avsaknaden av emblem i fronten. Tydligen baserar sig bristen av emblem i fronten på att Ford inte ville vara med och sponsra originalfilmen och då köpte man in bilar själva men tog bort alla loggor. Jag tycker faktiskt att den är så mycket snyggare utan.
Färgen är en ikonisk färg, Dark Highland Green, men ska också gå att få i Shadow Black.

En bil med bara två dörrar är lite komplicerad då dörrarna tenderar att vara lite väl långa. Jag har ångest varje gång jag ska parkera på stora parkeringsplatser för jag vet inte om jag kommer kunna öppna dörren, speciellt under testperioden då jag hade ett trasigt knä som gjorde att jag knappt kunde böja mitt ben. Hahaha!

Det är generöst att säga att bilen har ett baksäte. Ja, det sitter ett säte där men jag placerade två personer runt 165 cm långa som slog huvudet i taket och var tvungna att kila fast fötterna under stolen framför. Klart en bil för paret eller singeln som vill synas.

Insidan är typiskt amerikansk
Enligt mig är Ford bara plottrig på insidan. Jag tycker det är rörigt och lite föråldrat. Displayen för radio, navigation och inställningar är fast i något slags 90-tals stil vilket drar ner hela känslan av bilen. De skålade sportstolarna är läckra och sköna att sitta i, men föredrar en mer normal stol om man ska köra bilen mer än bara då och då.
Högtalarsystemet är från Bang Olufsen och bjuder på ett enastående ljud. Ställer mig dock frågande om man vill lägga pengar på det när bilen låter så fint. Fast å andra sidan vill man gärna lyssna på något när man avverkar mil efter mil av motorväg.
Jag skulle lätt köpa denna som min vanliga bil om jag hade finanserna, priserna börjar på 531 000 kr.

Fördelar
Väldigt snygg
Finns bara i begränsat antal
Körglädje

Nackdelar
Kostar över en halv miljon kronor
Saknar muskelbilskänslan
Plottrig och föråldrad inredning

Redaktören
Redaktör
redaktoren@bytbil.com